Forum för Energieffektivt Byggande 

Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY) är en icke vinstdrivande organisation som aktivt skall driva och stimulera en utveckling mot lågenergihus med minimala energibehov och som kompletteras med egenproducerad energi. Målet är att byggreglerna år 2020 arbetat in krav på max värmeförlusttal och med en kravnivå motsvarande FEBY guld och har helhetssyn på byggnader och försörjningssystem.

 

Certifiera din FEBY-byggnad!
www.feby.se/lagenergihus/certifikat-och-verifikat

2017-04-18

Svar till frågor om ett styrande krav på värmeförlusttal (VFT)

Läs mer: Till FAQ om VFT

 

Värmeförlusttal som ett komplement till BBR för att säkra energieffektiva byggnader har aktualiserats i och med Boverkets utformning av krav på primärenergital (PET).

 

En orientering om hur ett krav på VFT kan lösa svagheten med PET -utformningen diskuteras orienterande i artikeln "Förenkla byggreglernas energikrav!"

 

FAQ om VFT (värmeförlusttal)

Som komplement till artikeln Förenkla byggreglernas energikrav, redovisas här svar på ett antal frågor som kan vara rimliga att ställs i diskussionen om hur Boverkets byggregler bör revideras.

 

Är värmeförlusttal ett nytt påhitt?

Nej detta är ett styrande krav sedan länge i FEBY-kriterierna för passivhus, nollenergihus och minienergihus och har funnits i mer än 10 år.

Krav som inkluderade värmeförlusttal tillämpades också i många kommuner innan den s.k. stopplagen infördes, den ingår i FEBYs kriterier. I Västerås stad har sådana krav tillämpats för allt byggande fram till stopplagen. Där ha ett helt småhusområde med mer än 55 småhus med ett 10-tal olika småhusleverantörer tillämpat sådana krav. Beräknade värden för byggnadens värmeförlusteffekter har jämförts med uppmätta och haft en god överensstämmelse. Markavtalen började inte gälla förrän en energikalkyl redovisats och godkänts. 

 

Hur utforma kraven och lämplig kravnivå?

Se kriteriedokumentet FEBY18, eller fliken Värmeförlusttal, energianvändning och BBR25.

 

Byggherrar som uppför större flerbostadshus och som lärt sig utforma byggnader som passar för luftvärme (insparad radiatorkostnad) menar att merkostnaden för passivhus är marginell och därmed lönsam. Detta gäller för byggherrar med ett långsiktigt förvaltningsperspektiv. Ska även byggare av bostadsrätter bygga energieffektivare så kräver det en skärpning av byggreglerna. Energikravens roll för att driva utvecklingen är en viktig fråga att överväga. 

 

Varför inte styra med ett Um-krav istället?

Um-kravet är alldeles för trubbigt och effekten på värmebehovet blir helt beroende på byggnadens formfaktor, dvs den får ingen styrning alls på små byggnader eller blir allt för begränsande för stora. Dessutom ger otätheter och ventilation stora värmeförluster som också måste begränsas.

 

Varför inte netto värme istället?

Ett möjligt alternativ, men klart sämre eftersom så många fler och osäkra parametrar tillkommer. En byggnad som skuggas av andra byggnader, eller norrsluttning får in mindre solvärme och gör kalkylen känslig för valda antaganden. Olika verksamheter ger olika nivåer för spillvärme, behov av luft och varmvatten. Detta gör årsenergikalkyler och dess uppföljningar mer komplexa och energikrav svårare att anpassa.

 

Räcker det med att bara ställa krav på ett värmeförlusttal?

Nej, EG-direktivet kräver att ett primärenergikrav ska finnas med, men kan läggas på en generös nivå, t.ex. enligt Boverkets förslag. Därmed säkras också att ingen väljer direktelvärme utan använder elenergi effektivt, dvs med värmepump. Det innebär också att begränsning för klimatkyla inkluderas i regelverket. Att alla också måste beräkna primärenergitalet via en årsenergikalkyl är ändå lämpligt eftersom det är via leveransmätaren man i många fall enklast kan se att byggnaden injusteras som tänkt. Att det finns kvarvarande osäkerheter i årsenergikalkylerna har mindre betydelse om den inte har den primärt styrande rollen.

 

Det finns också andra delar som är lämpliga att ställa krav på:

-       ett läckflödeskrav för att förhindra fuktskador i konstruktionen

-       ett skarpare ljudkrav (klass B) som avser ljud från installationer. Det blir tystare i byggnader med tilluftssystem och då störs man mer av installationsljud

-       att mätare för energiuppföljning installeras

 

Därutöver kan i rådstexter föreslås att byggnadens solvärmelasttal begränsas för att skapa ett bra inneklimat sommartid och minska behovet av klimatkyla i byggnader. Att välja A-klassade varmvattenblandare och energieffektiva hissar och belysningssystem är andra delar där råd kan övervägas.

 

Hur kan värmeförlustkravet verifieras?

Bäst och enklast innan bygget påbörjas och brister kan påtalas innan de byggs in. Verifieringen sker då via den gemensamma mallen för indata och kompletteras med ett intyg om att inga förändringar får göras som kan försämra detta resultat. Vid besiktningen säkras att bygghandlingarna följts, att luftflöde stämmer med indata, liksom täthet via täthetsprotokoll. Efter två år energideklareras byggnaden på uppmätt årsenergi, men försäljning av nyproducerad byggnad ska kunna ske utan en energideklaration, eftersom sådana är meningslös om inte årsenergi mätts upp.

 

Det går att mäta värmeförlusttalet

Detta har gjorts för 55 småhus i bostadsområdet Herrgårdsängen i Västerås, där man drivit ett pilotprojekt med lokala energikrav. I genomsnitt erhölls samma värde för uppmätt värmeeffektförlust som beräknat. Årsenerginivån blev något lägre än de krav som gällde eftersom det var förlusteffekten som var det stränga kravet. Det finns olika metoder för att mäta upp värmeförlusteffekten, direkt avläsning vid dimensionerande utetemperatur, mätning av tillförda energiflöden för en månadslång period när solinstrålningen är svag (nov – början av feb) eller genom att bestämma byggnadens energisignatur. Det senare är en enklare metod för byggnader med egen mätvärdesinsamling, t.ex. lokaler och flerbostadshus.

Miljöbyggnad 3.0 kräver mätuppföljning via avläsning vid DVUT eller mätning av byggnadens energisignatur för att få behålla miljömärkningen efter 2 års drift.

 

Vad blir konsekvenserna för småhussektorn?

Idag värms dessa till 95 % med en frånluftsvärmepump. Att frånluftsvärmepumpen tar sin värme ur frånluft och inte från mark, berg eller uteluft, innebär att frånluftens värme inte kan återvinnas också med ett värmeåtervinningssystem typ FTX. Dessa byggnader får därför väsentligt större värmeförluster som ska försörjas av värmepumpen än om byggnaden har ett FTX-system och en separat mindre värmepump (uteluft, berg) och kommer inte klara den föreslagna kravnivån.  De kommer därmed också använda mer årsenergi för uppvärmning.

 

Frånluftsvärmepumpar är lite av en återvändsgränd i en utvecklingskedjan mot riktigt energieffektiva byggnader som marknaden nu är van vid. Detta skapar en tröskeleffekt och en kostnadsbarriär som bör analyseras och hanteras på lämpligt sätt och med en lämplig tidplan för implementering.